Direkt till huvudinnehållDirekt till navigeringDirekt till sök

Finansiell riskhantering

Målet med Kinneviks hantering av finansiella risker är att identifiera, kontrollera och förebygga eller reducera finansiella risker som hotar substansvärdestillväxt och/eller det fortsatta verkställandet av Kinneviks strategi.

Dessa risker handlar främst om:

  • tillförlitligheten i Kinneviks uppskattade värdering av onoterade bolag (”Värderingsrisk”);
  • isken att Kinnevik inte kan finansiera sin önskade investeringstakt, eller i förlängningen inte kan omfinansiera lån som förfaller och kreditfaciliteter och inte kan uppfylla sina betalningsskyldigheter (”Likviditets- och finansieringsrisk”);
  • risken från transaktions- och omräkningsexponering i utländska valutor (”Valutakursrisk”); och
  • risken att ökande räntor har en negativ påverkan på finansieringskostnader (”Ränterisk”).

Bevakningen och hanteringen av finansiella risker är centraliserad till CFO-teamet och styrs utifrån en finanspolicy och en riskhanteringspolicy. Dessa policys ses över och uppdateras av CFO-teamet på årsbasis och godkänns av revisions- och hållbarhetsutskottet och styrelsen.

Värderingsrisk

Av Kinneviks portföljvärde den 31 december 2024 var 96 procent investerat i onoterade portföljbolag (68 procent vid slutet av 2023). Det uppskattade värdet på dessa investeringar kan fluktuera kraftigt. Många av Kinneviks onoterade bolag är snabbväxande, går med förlust och har en finansiell utveckling som kan vara volatil, avvika kraftigt från förväntningar och röra sig kring långsiktiga trender. Vidare påverkas investeringarna av utvecklingen i de publika tillväxtaktiemarknaderna som visat sig vara mycket känsliga mot makroekonomiska omständigheter och finanspolitik. Inom ramen för värdering av sina investeringar i onoterade portföljbolag följer Kinnevik ledande standarder och tar ett flertal saker i beaktande. Hur värderingarna av Kinneviks investeringar i onoterade bolag bedöms beskrivs i detalj i not 2 för koncernen i Kinneviks Års- och Hållbarhetsredovisning 2024.

För Kinneviks investeringar i onoterade bolag som värderas med hjälp av marknadsmetoden att applicera multiplar på försäljning, bruttovinst eller rörelseresultat, hade en 10-procentig ökning av försäljningsmultiplarna inneburit ett 2,2 (2,1) Mdkr högre totalt uppskattat verkligt värde per 31 december 2024. En 10-procentig minskning av försäljningsmultiplarna hade inneburit att det totala uppskattade verkliga värdet minskat med 2,1 (2,0) Mdkr.

Likviditets- och finansieringsrisk

Kinneviks likviditets- och refinansieringsrisk är högst begränsad till följd av dess SEK 10.9Mdkr i nettokassa vid slutet av 2024. Efter att ha realiserat aktieägandet i Tele2, förlitar sig Kinnevik under de kommande åren på omallokering av kapital i sin portfölj främst bestående av onoterade bolag, och externa källor till finansiering, för att finansiera sina investeringar, sin verksamhet och för att bibehålla sin finansiella flexibilitet.
Per den 31 december 2024 uppgick Kinneviks likvida medel och kortfristiga placeringar till 14.619 (11.951) Mkr och beviljade men inte nyttjade kreditramar uppgick till 4.230 (4.230) Mkr. Skuldfinansiering erhålls från ett antal olika banker med varierande förfallotider och Kinnevik strävar efter att refinansiera alla faciliteter minst sex månader innan förfall. Per den 31 december 2024 uppgick det totala förbundna låneutrymmet till 7.730 (7.730) Mkr med en genomsnittlig återstående löptid på 1,9 (2,9) år. Nettokassan uppgick till 10.940 Mkr (7.880 Mkr). För ytterligare detaljer, se Kinneviks Års- och Hållbarhetsredovisning 2024, Not 10 för koncernen.

Valutakursrisk

Valutakursrisk består av transaktions- och omräkningsexponering mot utländska valutor. Transaktionsexponering uppkommer när kassaflöden är i utländsk valuta. Kinneviks investeringar i USD uppgick under året till 54 procent av totala investeringar (62 procent) och till 34 procent i EUR (22 procent). Kinneviks skuldfinansiering och kassa är nästintill uteslutande i svenska kronor. Bortsett från investeringar och avyttringar har Kinnevik inte några väsentliga kassaflöden i annan valuta än svenska kronor.

Omräkningsexponering uppkommer till följd av omräkning av balansposter i utländsk valuta till svenska kronor. Kinneviks balansräkning är i huvudsak exponerad mot valutakursrisker genom investeringar i antingen USD eller EUR. Den 31 december 2024 utgjorde investeringar i USD 67 procent (46 procent) av Kinneviks portföljvärde och investeringar i EUR utgjorde 27 procent (20 procent) av portföljvärdet. Kinnevik är även exponerat mot indirekt omräkningsexponering, eftersom flera portföljbolag är verksamma internationellt, varigenom utländska valutakurser har en indirekt påverkan på värdet av dessa investeringar. En 10-procentig förstärkning eller försvagning mot den svenska kronan av de valutor i vilka Kinneviks innehav värderas hade ökat/ minskat det totala portföljvärdet med 2,8 (2,8) Mdkr. Motsvarande effekt från en 10-procentig förstärkning eller försvagning enbart i USD eller EUR hade varit 1,9 (1,9) Mdkr respektive 0,8 (0,8) Mdkr.

Ränterisk

Kinneviks ränterisk (frånsett räntors effekt på värderingar av Kinneviks onoterade bolag) består i att värdet på räntebärande fordringar och skulder förändras på grund av negativa förändringar i marknadsräntor. 

Den 31 december 2024 var inga av Kinneviks räntebärande skulder, totalt 3,5 (3,5) Mdkr, exponerade mot förändringar i ränteläget. Utav Kinneviks obligationslån om 3,5 (3,5) Mdkr var 3,25 (3,25) Mdkr ursprungligen exponerat mot ränterisk i form av rörlig ränta (3 månaders STIBOR). För att låsa den rörliga räntan har Kinnevik ingått ränteswapavtal med samma förfallodatum som de relevanta obligationerna. Per den 31 december 2024 hade dessa swappar ett marknadsvärde om 79 (158) Mkr. En ränteökning om 1 procent på avstämningsdagen hade inneburit en ökning av swapparnas marknadsvärde om 42 Mkr. En ränteminskning om 1 procent hade inneburit en minskning av swapparnas marknadsvärde om 44 Mkr. Vid refinansiering av utestående obligationer och faciliteter, eller om Kinnevik skulle öka sin in- eller utlåning, kan ränterisken komma att väsentligen förändras.