Finansiell riskhantering

Kinnevik har en modell för riskhantering som syftar till att identifiera, kontrollera och reducera risker. Rapportering av identifierade risker och hanteringen av dessa sker kontinuerligt till Kinneviks revision- och hållbarhetsutskott, samt till styrelsen. Kinnevik är främst exponerat mot finansiella risker avseende:

• Värderingsrisk, i förhållande till negativa förändringar av värdet på portföljen
• Likviditets- och finansieringsrisk, i förhållande till ökade finansieringskostnader och svårigheter att refinansiera lån och faciliteter, vilket i förlängningen kan leda till att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas
• Valutakursrisk, i förhållande till transaktions- och omräkningsexponering mot utländska valutor
• Ränterisk, som bland annat kan påverka finansieringskostnader negativt

Värderingsrisk

Kinnevik har investerat i både noterade och onoterade portföljbolag där värderingarna kan fluktuera betydligt på grund av en rad olika omständigheter.

Av Kinneviks portföljvärde den 31 december 2023 var 32 procent (34 procent) investerat i noterade portföljbolag och 68 procent (66 procent) investerat i onoterade portföljbolag.

Kinneviks strategi är att vara en långsiktig ägare, och kan därför undvika att ha en generell strategi för att hantera kortvariga fluktuationer i aktiepriser i de noterade portföljbolagen. Aktiekursrisken i Kinneviks noterade portföljbolag kan illustreras med att en förändring om 10 procent av aktiekurserna i samtliga noterade portföljbolag per den 31 december 2023 skulle ha påverkat koncernens resultat och eget kapital med 1,3 Mdkr (1,5 Mdkr).

Värdet på Kinneviks investeringar i onoterade portföljbolag kan öka eller minska på grund av ett antal faktorer, varav förändringar på den globala aktiemarknaden är en. Inom ramen för sin värdering av de onoterade portföljbolagen gör Kinnevik ett flertal bedömningar, bland annat av relativvärderingar av jämförbara noterade bolag, portföljbolagens operationella och finansiella resultat, samt värderingar hänförliga till transaktioner i respektive portföljbolags aktier. Förändringar i dessa underliggande faktorer och bedömningar bär påverkan på värdet av Kinneviks investeringar i onoterade portföljbolag och kan få en negativ inverkan på Kinneviks substansvärde. För onoterade portföljbolag som värderas på basis av multiplar skulle en ökning av multiplarna med 10 procent 31 december 2023 innebära ett 2,1 (2,1) Mdkr högre värde, medan en motsvarande minskning skulle innebära ett 2,0 (1,9) Mdkr lägre värde.

Likviditets- och finansieringsrisk

Kinneviks likviditets- och refinansieringsrisk är begränsad till följd av dess betydande nettokassa och materiella aktieägande i Tele2. Kinnevik är till viss del beroende av utdelningar från Tele2 för att finansiera sin verksamhet och upprätthålla senare års investeringstakt. Utan utdelningar från Tele2 skulle Kinnevik primärt behöva förlita sig på omallokering av kapital och/eller skuldfinansiering för att säkra finansieringen av sin verksamhet och bibehålla sin målsatta finansiella ställning.

Per den 31 december 2023 uppgick likvida medel och kortfristiga placeringar till 11.951 (13.848) Mkr och beviljade tillgängliga, ej nyttjade eller på annat sätt reserverade, kreditramar uppgick till 4.230 (5.130) Mkr.

Finansieringsrisk avser risken att Kinnevik inte erhåller finansiering, eller att finansiering endast kan erhållas till en betydande kostnad. Som nämnt ovan är Kinneviks finansieringsrisk begränsad med hänsyn till dess betydande nettokassa och materiella aktieägande i Tele2. Skuldfinansiering erhålls från ett antal olika banker med varierande förfallotid och Kinnevik strävar efter att refinansiera alla faciliteter minst sex månader innan förfall. Per den 31 december 2023 uppgick det totala förbundna låneutrymmet till 7.730 (8.630) Mkr med en genomsnittlig återstående löptid på 2,9 (2,2) år. För ytterligare detaljer, se Not 10 för koncernen.

Valutakursrisk

Valutakursrisk består av transaktions- och omräkningsexponering mot utländska valutor. Transaktionsexponering uppkommer när kassaflöden är i utländsk valuta. Kinneviks skuldfinansiering och kassa är nästintill uteslutande i svenska kronor. Bortsett från investeringar och avyttringar har Kinnevik inte några väsentliga kassaflöden i annan valuta än svenska kronor.

Omräkningsexponering uppkommer till följd av omräkning av balansposter i utländsk valuta till svenska kronor. Kinneviks balansräkning är i huvudsak exponerad mot valutakursrisker genom investeringar i antingen EUR eller USD. Den 31 december 2023 utgjorde investeringar i USD 46 procent (44 procent) av Kinneviks portföljvärde, motsvarande ett värde om 18,8 (19,1) Mdkr. Motsvarande del av Kinneviks portföljvärde som utgörs av investeringar i EUR var 20 procent (17 procent), motsvarande ett värde om 8,1 (7,5) Mdkr. En förstärkning eller försvagning av de valutor i vilka Kinneviks innehav värderas med 10 procent mot svenska kronan hade motsvarat en ökning/minskning av det totala portföljvärdet med 2,8 (2,9) Mdkr.

Kinnevik är även exponerat mot indirekt omräkningsexponering, eftersom flera portföljbolag är verksamma internationellt, varigenom utländska valutakurser har en indirekt påverkan på värdet av dessa investeringar.

Ränterisk

Kinneviks ränterisk består i risken att värdet på räntebärande fordringar och skulder förändras negativt på grund av förändringar i marknadsräntor. Den 31 december 2023 var inga av Kinneviks räntebärande skulder, totalt 3,5 (3,5) Mdkr, exponerade mot förändringar i ränteläget. Utav Kinneviks obligationslån om 3,5 (3,5) Mdkr var 3,25 (3,25) Mdkr ursprungligen exponerat mot ränterisk i form av rörlig ränta (3 månaders STIBOR). För att låsa den rörliga räntan har Kinnevik ingått ränteswapavtal med samma förfallodatum som de relevanta obligationerna. Per den 31 december 2023 hade dessa swappar ett marknadsvärde om 158 (286) Mkr. En ränteökning om 1.00 procent på avstämningsdagen hade inneburit en ökning av swapparnas marknadsvärde om 71 Mkr. En ränteminskning om 1.00 procent hade inneburit en minskning av swapparnas marknadsvärde om 76 Mkr.

Vid refinansiering av utestående obligationer och faciliteter, eller om Kinnevik skulle öka sin in- eller utlåning, kan ränterisken komma att väsentligen förändras.